För arton år sedan upptäckte två svenska forskare vid Lunds universitet bakteriella symbionter (organismer som lever i symbios med varandra) inuti honungsbin som utgjorde en ny mikrobiota bestående av samarbetande laktobaciller och bifidobakterier. Symbionterna visade sig vara en oumbärlig nyckel i honungsproduktionen och fanns levande i samtliga honungsbin, endast i deras nyligen producerade honung runt om i världen. Detta utgör en av de mest omfattande och välbevarade symbiotiska mikrobiotorna som någonsin påträffats i en enskild organism.
Mikrobiotan i honungsbukens maginnehåll består av 13 olika bakterier med en mycket unik egenskap. De samverkar, där varje bakterie har förmågan att producera särskilda antibakteriella ämnen när det behövs och i rätt mängder. Genom evolution har dessa bakterier utvecklat mekanismer för att skydda sin nisch och möjliggöra för honungsbin att bekämpa mikrobiella hot som införs under insamlingen av nektar och pollen.
Honungsbiarten känd som Apis mellifera mellifera klassificerades av den svenska "fader till modern taxonomi" Carl von Linné år 1758. Dock har honungsbin funnits lika länge som blommor och förlitat sig på pollinering i miljontals år. Genom historien har honungsbin spelat en avgörande roll genom att förse oss med honung och pollineringstjänster. Det är till och med möjligt att den ökande kunskapen om honungens antibakteriella egenskaper kan leda till alternativ till antibiotika i ljuset av antibiotikaresistens. Från blommor samlar honungsbin nektar och pollen, vilka utgör essentiella födokällor för hela kolonin och används för att producera honung och biväxt.
Upptäckten vid Lunds universitet ägde rum år 2005 och avslöjade att gynnsamma bakterier faktiskt hamnar i honungen under produktionsprocessen inne i bisamhällen. Intressant nog är det själva honungsbinen som infekterar sin honung med dessa bakterier för att standardisera sin matproduktion. Inuti honungsbukens mage identifierade forskarna Olofsson och Vásquez (2008) en mångfacetterad mikrobiota bestående av nio arter av Lactobacillus och fyra arter av Bifidobacterium (Olofsson et al., 2014a,b).
Lactobacillus och Bifidobacterium är kända för att producera biomolekyler med antimikrobiell verkan, såsom organiska syror, bakteriociner, antimikrobiella proteiner och flyktiga ämnen. Forskarna utförde därför studier för att undersöka produktionen av dessa bioaktiva molekyler av mikrobiotan i honungsbukens mage. Deras mål var att förstå hur dessa ämnen interagerar med varandra och med sin värd, honungsbinen. Som förväntat producerade samtliga 13 stammar varierande nivåer av organiska syror, inklusive mjölksyra, ättiksyra och myrsyra (Olofsson et al., 2014a,b). Dessa 13 patenterade stammar, tillsammans med biväxt och fermenterad honung, utgör nu huvudingredienserna i Supernormals Sn™401 Pro-Bee™