Glukos kommer från det grekiska ordet för "söt". Det är den enklaste formen av kolhydrat, vilket gör det till en monosackarid, vilket betyder "en sockerart".
Andra monosackarider inkluderar fruktos, galaktos och ribos.
Glukos och andra kolhydrater omvandlas så småningom till blodglukos i kroppen.
Tillsammans med fett och protein är glukos en av kroppens primära bränslekällor. Speciellt viktig som en energikälla för din hjärna och ditt nervsystem, där glukos utgör mer än 80% av den totala energibehovet för hjärnan.
Den primära källan till glukos i kroppen kommer från kolhydrater genom kosten. När du konsumerar livsmedel rika på kolhydrater såsom bröd, pasta, potatis och frukt bryter ditt matsmältningssystem ner dem i mindre molekyler, inklusive glukos. Processen kan förklaras i fyra delar:
Intag: När du äter livsmedel som innehåller kolhydrater börjar processen i munnen där enzymer i saliven börjar bryta ner komplexa kolhydrater till enklare sockerarter.
Matsmältning: Maten förflyttar sig sedan ner genom matstrupen och når magen. I magen fortsätter magsyra och enzymer att bryta ner kolhydraterna ytterligare.
Absorption: Den delvis smälta maten förflyttar sig sedan till tunntarmen, där specialiserade enzymer bryter ner kolhydraterna till enskilda sockermolekyler, inklusive glukos. Glukosen absorberas sedan i blodomloppet genom tarmens slemhinna.
Cirkulation: När glukosen absorberas går den in i blodomloppet och transporteras till celler över hela kroppen, vilket ger dem energi.
Din kropp använder glukos flera gånger om dagen och den är designad för att hålla nivån av glukos i ditt blod konstant.
När du äter börjar den snabbt arbeta med att bearbeta glukos och andra kolhydrater. Sedan börjar enzymer bryta ner dem med hjälp av bukspottkörteln. Betaceller i din bukspottkörtel övervakar din blodsockernivå ständigt med enbart några sekunders mellanrum. När ditt blodglukos stiger efter att du har ätit, släpper betacellerna ut insulin i blodet. Insulin fungerar som en nyckel, som låser upp muskel-, fett- och leverceller så att glukos kan komma in i dem från blodbanan, och med det minskar då nivåerna av fritt glukos i blodet.
De flesta cellerna i din kropp använder glukos tillsammans med aminosyror (byggstenarna för protein) och fetter för energi. Men det är den främsta källan till bränsle för din hjärna. Nervceller och kemiska budbärare där behöver glukos för att hjälpa dem att bearbeta information. Utan det skulle din hjärna inte kunna fungera lika bra.
När din kropp har använt den energi den behöver, lagras den överblivna glukosen i små buntar kallade glykogen i levern och musklerna. Din kropp kan ungefär lagra en hel dags energibehov av glykogen.
När du inte har ätit på några timmar sjunker din blodsockernivå. Din bukspottkörtel slutar producera insulin. Alfaceller i bukspottkörteln börjar producera ett annat hormon som kallas glukagon. Det signalerar till levern att bryta ner lagrat glykogen och omvandla det tillbaka till glukos.
Detta färdas till din blodomlopp för att fylla på din försörjning tills du kan äta igen. Din lever kan också producera sitt eget glukos med hjälp av en kombination av avfallsprodukter, aminosyror och fetter.
Din blodsockernivå stiger normalt efter att du har ätit. Sedan sjunker den några timmar senare när insulinet flyttar glukos till dina celler. När man mäter gukosnivåer gör man ofta det på fastande mage, för att förstå hur mycket glukos som cirkulerar när kroppen inte behöver anpassa sig till yttre faktorer såsom föda. Detta kallas fasteglukos.
Det finns flera typer av diabetes, men man brukar framförallt dela in diabetes i två olika typer:
Vid typ 1-diabetes har din kropp inte tillräckligt med insulin. Immunförsvaret attackerar felaktigt och förstör betacellerna i bukspottkörteln, som är ansvariga för att producera insulin - det hormon som är ansvarigt för att sänka nivåerna av socker i blodet genom att möjliggöra upptag av socker till muskler och lever.
Vid typ 2-diabetes blir kroppens celler motståndskraftiga mot effekterna av insulin, ett tillstånd som kallas för minskad insulinkänslighet. Som ett resultat försöker bukspottkörteln kompensera genom att producera mer insulin för att övervinna detta motstånd och upprätthålla normala blodsockernivåer. Inledningsvis hjälper denna ökade insulinproduktion till att föra glukos in i cellerna. Men över tid kan den kontinuerliga efterfrågan på höga nivåer av insulin anstränga bukspottkörteln såpass att den börjar förlora sin kapacitet att producera insulin. Som en följd av det blir bukspottkörteln oförmögen att producera tillräckligt med insulin för att möta kroppens behov. Då hamnar blodsockernivåerna på en högre nivå och över tid riskerar man att utveckla total insulinbrist.
Utan tillräckligt med insulin kan glukos inte ta sig in i cellerna. Blodglukosnivån förblir hög. En nivå över 200 mg/dl 2 timmar efter en måltid eller över 125 mg/dl i fastande tillstånd kallas högt blodsocker, eller hyperglykemi.
För mycket glukos i ditt blodomlopp under en lång tid kan skada kärlen som transporterar syrerikt blod till dina organ.
Normala nivåer av glukos innebär att dina reglersystem för att balansera lagring och tillgänglighet av energi fungerar som de ska. Att hålla normala nivåer av glukos ökar dina chanser till ett längre och friskare liv.
Det är känt att normala blodglukosnivåer är kopplade till en lägre risk för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar. Att följa dina glukosnivåer är viktigt för att tidigt upptäcka prediabetes. Det uppskattas att ungefär 17,8% av vuxna mellan 18-74 år i Sverige lider av prediabetes, vilket innebär att tidig upptäckt och tidiga livsstilsförändringar som ökad fysisk aktivitet och en hälsosammare kost skulle kunna förhindra utvecklingen av diabetes hos nästan 1,5 miljoner svenska vuxna!
Att mäta ditt blodsocker kan vara relevant av flera anledningar:
Identifiera prediabetes
Diagnostisera diabetes
Följa effekten av diabetesmedicin
Följa effekterna av livsstilsförändringar
Mäta biologisk ålder med Levine-klockan
Höga nivåer av glukos i ditt blodomlopp, även känt som hyperglykemi, betyder att kroppen saknar tillräcklig effekt av insulin. Denna obalans i glukos, om den är kronisk, är det vi kallar för diabetes (mellitus). Beroende på den underliggande mekanismen som orsakar de förhöjda glukosnivåerna, kan det definieras som olika typer av diabetes. Förhöjda glukosnivåer kan i grund och botten härstamma från två olika orsaker individuellt eller i kombination:
Mer glukos i blodomloppet än vad det producerade och cirkulerande insulinet kan hantera
Försämrad produktion, frisättning eller effekt av insulin
För höga nivåer av glukos i blodet kan ha flera underliggande orsaker, såsom:
Högt födointag
Fysisk inaktivtet
Stress
Nedsatt produktion eller effektivitet av insulin, även känt som insulinresistens, härstammar många gånger från livsstilsfaktorer, där fetma, bristande fysisk aktivitet, sömnbrist och kronisk stress är vanliga orsaker. Dessutom utgör ökande ålder en riskfaktor, liksom genetik.
Det finns flera saker som kan få ditt blodsocker att stiga, såsom:
Särskilt kolhydratrik mat
Resultatet blir en minskad ämnesomsättning av de sockerarter du får i dig genom kosten, vilket gör att de stannar längre i ditt blod.
Frisätter kortisol vilket resulterar i förhöjda blodsockernivåer
Brist på insulin / diabetesmedicin
Biverkningar från andra mediciner såsom steroider och antipsykotika
Akut såväl som kronisk smärta orsakar stress i kroppen -> frisätter kortisol -> ökar blodsockernivåerna
På grund av att blodet blir mer koncentrerat med mindre vätska
Att hoppa över frukosten kan orsaka en ökning i blodsocker när du väl äter lunch och middag jämfört med om du äter frukost på morgonen
Vid sjukdom aktiveras immunsystemet, vilket bland annat innebär att hormoner såsom adrenalin och kortisol frisätts för att hjälpa till i kampen mot inkräktarna. Båda dessa hormoner leder till en ökning av blodsockernivån.
Cushing’s syndrom
Hypertyreos
Skrumplever
Feokromocytom
Bukspottkörtelcancer
Det finns flera symptom som är lite mer typiska vid förhöjda blodsockernivåer, inklusive:
Ökad törst och muntorrhet
Oavsiktlig viktnedgång
Ökat behov av att kissa oftare
Trötthet
Nedsatt, grumlig syn
Återkommande infektioner, såsom urinvägsinfektion och hudinfektioner
Låga blodsockernivåer, även känt som hypoglykemi, betyder att du har mindre cirkulerande blodglukos i ditt blodomlopp än vad som är hälsosamt för dig.
Detta kan låta bra till en början, men kroppen behöver energi, och glukos är den främsta källan till energi för dina celler. Om nivåerna är för låga kan det finnas otillräckligt med energi för att cellerna ska fungera korrekt. Mycket låga glukosnivåer, som oftast ses hos diabetespatienter som övermedicinerar med insulin, kan orsaka huvudvärk, suddig syn, kräkningar, irritabilitet och förvirring. I mycket sällsynta och extrema fall, om ingen omedelbar medicinsk hjälp ges, kan hypoglykemi vara livshotande.
Det finns flera faktorer som kan få dina blodglukosnivåer att sjunka, såsom:
Att inte äta tillräckligt eller att äta mat som saknar kolhydrater kan reducera blodsockernivåerna
Fysisk aktivitet använder upp ditt socker och ökar nedbrytningen på grund av det ökade behovet av energi till dina celler. Fysisk aktivitet bidrar också till att göra din kropp känsligare för insulinet som cirkulerar, vilket även det bidrar till att sänka blodsockret.
För mycket insulin / diabetesmedicin
Såsom särskilda anti-depressiva mediciner, beta-2-stimulerare och kortikosteroider
Nedsatt funktion i hypofysen och binjuren
Hypotyreos
Allvarlig leversjukdom
Svält
Om du upplever ett eller flera symptom som du misstänker beror på låga blodsockernivåer är det bästa du kan göra att omedelbart äta eller dricka något som är rikt på glukos eller kolhydrater.
Det finns flera symptom på låga blodsockernivåer. Vilka symptom du kommer att uppleva kan variera, men några av de vanligaste symptomen är:
Hunger
Trötthet
Yrsel
Irritation
Ökad och/eller oregelbunden hjärtrytm
Huvudvärk
Tremor/skakningar
Påverkad syn och/eller tal
Medvetandeförlust
Kramper
Viktigt: Allvaralig hypoglykemi kan vara livshotande och kräver omedelbard akutsjukvård!
Vad är normala glukosnivåer?
Blodsockernivåer kan delas in i ett spektrum på fastande mage och ett spektrum där du inte är fastande.
På tom/fastande mage:
Låga nivåer
Under 4,0 mmol/L
Normala nivåer
4,0-6,0 mmol/L
Höga nivåer
Över 6,0 mmol/L
Icke-fastande:
Not on an empty stomach/fasting:
Normala nivåer
Upp till 8,7 mmol/L
Höga nivåer
Över 8,7 mmol/L
Om du har förhöjda nivåer av blodsocker kan du lida av diabetes eller prediabetes. Detta tolkas genom följande blodsockernivåer:
Fasta:
6,1-6,9 mmol/L
Icke-fastande:
7,8-11,0 mmol/L.
2 timmar efter ett glukosbelastningstest 8,9-12,1 mmol/L
Diabetes
Fastande:
7,0 mmol/L eller högre fler än en gång, uppmätt olika dagar
Icke-fastande:
11,1 eller högre (12,2 mmol/L eller högre från ett kapillärt blodprov)