Den medicinska utvärderingen av testosteronbrist innefattar två huvudsakliga steg:
Att säkerställa att testosteronbrist faktiskt föreligger
Många tillstånd kan orsaka liknande symtom som testosteronbrist, så det är viktigt att utesluta andra potentiella orsaker.
Att identifiera den underliggande orsaken till testosteronbrist är avgörande.
Att fastställa orsaken är avgörande för att välja rätt behandling.
Det finns tre vanliga scenarier som leder till misstanke om testosteronbrist inom sjukvården:
Egenremiss: Man söker själv hjälp eftersom man misstänker testosteronbrist.
Läkarremiss: Du uppvisar symptom som läkaren tror kan bero på testosteronbrist.
Oavsiktlig upptäckt: Under utredningen av andra tillstånd upptäcks avvikelser som väcker misstankar om testosteronbrist.
För att bekräfta eller avfärda misstanken utförs vanligtvis följande blodprov:
S-Testosteron
Sex-Hormone Binding Globulin (SHBG)
Luteiniserande hormon (LH)
Hemoglobin (Hb)
Prostataspecifikt antigen (PSA), särskilt hos män som är över 45 år gamla
Blodprov tas vanligtvis på morgonen mellan kl. 7-10, efter fasta och en normal natts sömn. Om testosteronnivån är låg kan ett annat test utföras för att utesluta mätfel. Beroende på den övergripande bilden kan ytterligare blodprov, magnetkameraundersökning (MR) eller kromosomanalys övervägas.
När testosteronbrist har bekräftats och den underliggande orsaken har identifierats av vårdgivaren vidtas flera steg:
Prostataundersökning och prostata-specifikt antigen (PSA) test för att utesluta prostatacancer.
Bedömning av ärftlighet för prostatacancer, vilket påverkar uppföljningen av behandlingen.
Utvärdering av en eventuell bröstcancer
Blodprov för hemoglobin (Hb) och erytrocytvolymsfraktion (EVF) kan vara nödvändiga eftersom behandling kan stimulera produktionen av röda blodkroppar, vilket ökar risken för blodproppar.
Utvärdering av en potentiell hjärtsviktsbehandling, då hjärtsvikt kan förvärras av testosteronbehandling.
Utvärdering av hjärt- och kärlsjukdom, då det kan komma att påverka behandlingsstrategi.
När det anses vara säkert att påbörja behandlingen och alla nödvändiga överväganden har gjorts kommer du att erbjudas en av två behandlingsformer:
Testosterongel
Testosteroninjektioner
Efter att behandlingen har påbörjats sker vanligtvis uppföljande besök efter 3, 6 och 12 månader för att utvärdera behandlingens effektivitet och avgöra om behandlingen ska fortsätta och i så fall på vilket sätt. Efter det första året sker vanligtvis återbesök en gång per år. Uppföljningarna inkluderar vanligtvis bedömning av:
Testosteronnivåer
PSA
Hb
Blodtryck
Om du lider av benskörhet kommer det att följas upp separat varannat år.
För att avgöra om du har testosteronbrist behöver du genomgå en utvärdering för den misstanken. Om du upplever symtom som är förenliga med testosteronbrist kan det bero på en av tre möjliga orsaker:
En direkt testosteronbrist (primär hypogonadism)
Tillstånd som indirekt resulterar i en testosteronbrist (sekundär hypogonadism)
Tillstånd som orsakar besvär som liknar de man upplever vid testosteronbrist
För att veta säkert om du lider av testosteronbrist behöver du genomgå en medicinsk utvärdering.
Om du misstänker att du har testosteronbrist är du välkommen att kontakta oss för att få hjälp.
Om du upplever symtom och obehag som negativt påverkar din vardag och som inte övergår av sig självt, oavsett om de beror på testosteronbrist eller inte, bör du överväga att söka medicinsk hjälp. Vid frågor är du alltid välkommen att kontakta oss, eller kontakta 1177.
Vilka är riskerna med att inte behandla testosteronbrist?
Obehandlad testosteronbrist har konsekvent kopplats till flera betydande risker i stora longitudinella studier, inklusive:
Ökad dödlighet
Ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar
Ökad risk för stroke
Ökad risk för benskörhet
Det finns tre huvudsakliga områden man vill hålla ett extra öga på när man påbörjar testosteronbehandling, då dessa förändringar kan resultera i potentiellt allvarliga tillstånd:
Polycytemi - en ökad mängd röda blodkroppar i blodet vilket ökar risken för blodproppar
Ökad risk för prostata-relaterade sjukdomar, då testosteron bland annat kan accelerera utvecklingen av en prostatacancer.
Minskade mängder högdensitetslipoprotein (HDL), även känt som det "goda" kolesterolet.
(Det finns en uppfattning att behandling ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, såsom hjärtinfarkter och stroke, men detta har inte definitivt fastställts i omfattande studier.)
Testosteronbrist har många olika namn. Även om den exakta betydelsen kan variera något, förblir den underliggande principen densamma: en brist på aktivt testosteron i kroppen. Några termer som används för att beskriva testosteronbrist inkluderar:
Testosteronbrist
Primär hypogonadism
Sekundär hypogonadism
Hypergonadotrop hypogonadism
Hypogonadotrop hypogonadism
Andropaus / Partiell testosteronbrist hos åldrande män (PADAM)