Morgan Levine, tidigare docent i patologi och epidemiologi vid Yale och författare till boken "True Age", anses vara en av världens främsta inom biologisk åldersforskning, numera verksam som klinisk försöksledare vid Altos Labs i San Diego.
År 2018 släppte hon ett sätt att mäta åldrande som kombinerade data från laboratorietester i flera dimensioner, utformad för att mäta funktionen över olika fysiologiska system.
Sammanlagt används nio biomarkörer i formeln som kombinerar information om fysiologiska tillstånd från olika system, inklusive det metabola, det kardiovaskulära (hjärt-och kärl), det immunologiska, samt status på lever och njurarna. Denna data sammanställs sedan för att generera en övergripande biologisk åldersmätning för en individ. När den kopplas samman med information om din kronologiska ålder har denna formel visat sig uppskatta vad vi kallar "fenotypisk ålder". Termen "fenotypisk" kan definieras som mönster eller karaktäristika hos en individ som uppstår från interaktionen mellan arv (genetiken) och miljö. Således använder vi "fenotypisk ålder" för att hänvisa till en karaktäristisk åldersprofil hos en individ, påverkad av både genetiska och icke-genetiska faktorer.
De nio biomarkörerna som används för att uppskatta fenotypisk ålder valdes ut från en pool av ca femtio potentiella markörer. Denna urvalsprocess utfördes med hjälp av en metod som kallas för "maskininlärning", där en dator programmeras för att utveckla en matematisk förutsägelse. Målet var att utifrån dessa ca 50 biomarkörer välja ut den kombination som med störst träffsäkerhet kunde förutsäga återstående förväntad livslängd och risk för åldersrelaterade sjukdomar. Följaktligen representerade kombinationen av de nio markörerna tillsammans med kronologisk ålder (ålder i passet) den bästa prediktorn för förväntad livslängd av alla de möjliga kombinationer de övervägde. När det testades oberoende kunde fenotypisk ålder förutsäga med ungefär 90 procents träffsäkerhet vilka som skulle överleva de närmaste tio åren och vilka som inte skulle göra det, utan att behöva veta något annat om individen. Självklart kunde de inte förutsäga vem som skulle bli påkörd av en buss eller vem som skulle drabbas av en sällsynt men dödlig sjukdom, men deras mått var mer exakta kring att förutspå återstående livslängd än kronologisk ålder. Det beror på att de allra flesta dör som en följd av några av våra vanligaste åldersrelaterade sjukdomar.
Om man nu fyller i all nödvändig information, men hamnar på en ålder man inte hade önskat - alltså högre än den kronologiska åldern, vad gör man då?
Det fina i kråksången är att det går att göra något åt saken. En hög biologisk ålder är kanske inte lika uppmuntrande som en låg, men vi ser helst att det fungerar som ett uppvaknande för att hjälpa individen till att börja sin resa mot mer hälsosamma val i livet. Det går också hand i hand med att man sett att ålder verkar bero på till ca 15-30% av dina gener, och 70-85% av dina val i livet.