Åldrande orsakar förändringar i hjärnans storlek, blodkärlssystem och kognition. Hjärnan krymper med stigande ålder och det sker förändringar på alla nivåer, från molekyler till morfologi. Förekomsten av stroke, skada i vit substans (en typ av hjärnvävnad) och demens ökar också med åldern, liksom nivån av minnesnedsättning och förändringar i nivåerna av signalsubstanser och hormoner. Skyddsfaktorer som minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom är regelbunden motion, en hälsosam kosthållning och en begränsad alkoholkonsumtion. Dessa faktorer tillsammans med kognitiv ansträngning genom utbildning och yrkesmässiga prestationer verkar gynna den åldrande hjärnan. Ett hälsosamt liv både fysiskt och mentalt kan vara det bästa försvaret mot förändringarna i en åldrande hjärna. Ytterligare åtgärder för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom kan också ha positiv effekt på åldrandet.
För att lära dig mer om den åldrande hjärnan, klicka här.
För att djupdyka i frågan huruvida man blir klokare och visare med åldern undersökte en studie hur åldrandet påverkar hjärnmönstret under utförandet av en särskild sorteringsuppgift som man tidigare visat är starkt beroende av frontostratial aktivitet. I den här studien uppvisade både yngre och äldre personer signifikant aktivitet i dessa fronto-stratiala kretsar i samband med planering och när man snabbt skiftade fokus mellan olika uppgifter, även om en åldersrelaterad nedsättning av aktiviteten observerades.
Det mest betydelsefulla fyndet var att medan den yngre gruppen visade aktivitet i en “kognitiv loop” under perioden då de mottog negativ feedback (vilket innebär att förmågan att snabbt kunna skifta fokus kommer krävas för att genomföra nästa uppgift) och aktiviteten i en “motor loop” under matchningen efter perioden av negativ feedback (när fokusskiftet måste utföras), uppvisade de äldre deltagarna signifikant aktivering av båda looparna endast under matchning efter perioden av negativ feedback. Dessa resultat överensstämmer med modellen känd som “load-shift”, och bekräftar skillnader i bearbetning hos äldre vuxna, vilket tyder på att modellen inte bara begränsas till minnesåterkallande, utan även tillämpas på verkställande processer som är beroende av fronto-stratiala regioner.
För att läsa hela studien kan du klicka här.